Det förekommer cookies på mathilda.herhour.com. Genom att fortsätta läsa på mathilda.herhour.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

Mina rutiner kring träning, återhämtning och meditation.

19:25 | januari 21, 2020

Kom precis hem från årets första bootcamp pass och en timme i bastun. Kände som jag skrev tidigare ikväll att jag var låg på energi och behövde komma tillbaka till mig själv och lyckan inom mig och det gör jag bäst genom träning och återhämtning i form av olika meditations stunder. Jag har fått förfrågan kring hur jag jobbar med min hälsa och tänkte jag skulle gå inom några av mina rutiner i både träning och min väg fram till att hitta lugnet och minska inre stress.

Vi börjar med det som jag ändå tycker är viktigast och som varit viktigt för mig i min process till välmående, stressreducering och lugnet inom mig. Jag har alltid tränat mycket men varit lite dålig på återhämtning och ta hand om kroppen efter ansträngning. När jag för snart 11 månaders sen fick ptsd och kroppen näst intill la av var jag tvungen att varva ner ordentligt och låta kroppen vila. Min kropp var totalt krampad och mina muskler var så spända att jag knappt kunde göra vanliga övningar på gymmet längre utan att kroppen sa ifrån. Jag hade under en längre tid, ca 2 år varit på krigstigen, man skulle kunna säga att mitt undermedvetna och min kropp var konstant bredd på försvar och tippade på tå vilket resulterade till att hela min kropp till slut aldrig kunde koppla av eller slappna av. Jag förstod att detta skulle ta tid, att det inte skulle gå över på en månad utan det kommer ta flera år av träning, avkoppling och trauma bearbetning som hjälper en att bli fri från ptsd men även kunna hantera situationer när kroppen kramar och går in i försvar. Jag har testat mig fram och hittat 3 olika former av återhämtning och avkoppling som får mig att må sakta men säkert mycket bättre.

Bastu – det första jag började med var att basta, basta länge och låta kroppen vila i värme. Det tog mig ett par veckor innan jag vande mig vid värmen och att hitta ett lugn i att bara vara, koppla av ordentligt och stänga av allt som var utanför bastun. Jag kan tillägga att beteenden som ligger rotat av rädsla tar tid att övervinna och jag kämpar fortfarande med att ta en sovmorgon en lördag fast att jag inte har några som helst tider att passa. Låta mig själv bara vara och bryta mig loss från alla krav och ständiga direktiv om vad jag ska göra, vara eller se ut och aldrig vara bra nog i en annans ögon. Men när det väl släpper blir det lättare och lättare att koppla av och bara ro om sig själv utan at bli stressad av omgivningen. Idag kopplar jag av så pass i bastun att jag nästan somnar och känner hur varje liten muskel och led i kroppen ligger tungt i bänken. Jag känner hur min kropp vilar och återhämtar sig och den känslan av trygghet i sin egen kropp är något alla borde ta sig tid att känna in. Tips om ni har svart att komma ner i varv i början, jag hade mina AirPods i och lyssande på meditationsmusik. Kan vara till hjälp i början för att koppla bort den värsta värmen och vardagsstressen.

Spikmatta – jag fick tips av min tränare om att införskaffa en spikmatta som jag skulle ligga på ca 20 minuter ett par kvällar i veckan, gärna varje dag till en början för att vänja sig men så mycket man känner att man hinner med. Min ländrygg är nog den delen på min kropp som har lett till mest smärta och var totalt orörlig, kom inte en millimeter trots minuter och flertal tillfällen av massage. Det såg nästan ut som att jag hade två järnrör längs ryggen. Jag gjorde allt jag kunde för att stilla smärtan så jag beställde hem en spikmatta fortare än viden och började öva. Idag skulle jag säga att det är en av mina bästa vänner, spikmattan alltså. Jag kan bokstavligt talat längta hem på kvällen för att få lägga mig i sängen med spikmattan, meditationsmusik och inta en 20 minuters meditation och total avkoppling. Spikmattan är otroligt bara för blodcirkulationen och du kan lägga mattan på olika punkter i kroppen för att stimulera och sätta igång blodflödet i kroppen. Detta är också ett av de absolut bästa sätten för kroppen att återhämta sig på. Ge det lite övning och håll ut, det känns i början men när man kommer över smärtan kommer ni att känna en värme som sprids igenom hela kroppen som i sin tur ger ett lugn. Jag har till och med somnat på min spikmatta vid ett par tillfällen. Ett bra och enkelt medel till återhämtning hemma om man inte har tillgång till bastu eller annan värmekälla.

Två spikmattor jag kan rekommendera, den första tycker är en bra matta att börja med och var även min första. Den andra kan du införskaffa när du känner att du vill ta nästa steg  –

Akupressur spikmatta 

Svensk spikmatta

 

Meditation – detta var något jag tidigare testat men inte känt att jag riktigt kommit till ro med. Även denna form av avkoppling krävde lite tid innan jag fann ron i att bara vara i den stunden. Det tar år att utveckla sin meditation men det kan jag tycka är tjusningen med denna avkoppling, man utvecklas lite för varje gång och jag får ett lyckorus för varje gång jag lyckas komma ner i varv så pass att hela världen utanför stannar upp och allt,  precis allt runt en försvinner för en stund. Jag är ingen expert på just meditation men jag vill lära mig mer och det gör jag genom att lägga lite extra tid på just denna stund. Jag mediterar inte varje dag utan gör det när jag känner att jag är i behov eller har tid och ro i att lägga hela mitt fokus på mitt inre. Och det är lättare sagt än gjort, livet vi lever idag är hektiskt och alla har ett högt tempo så vissa dagar är det omöjligt för mig att ta mig tiden att genomföra en hel meditation men då tar jag den lilla stunden jag hinner, när jag vaknar eller innan jag går och lägger mig. Jag har haft mycket sömnsvårigheter, mardrömmar och framförallt så stressar jag i sömnen vilket resulterar till att jag biter ihop käken vilket jag vet är vanligt bland många. Jag har ett trauma i min käke som gjort att mina muskler i käken har arbetat snett och resulterat till sne käke vid läkning, detta har gjort det ännu svårare för mig att sova djupt och biter ihop så pass att jag ofta vaknar av det. Så för mig har meditationen på kvällen varit extra viktig för att komma in i trygg och lugn zon innan jag ska somna. Börja med 10 minuter varje kväll och bygg på och utforska tills du hittar ett sätt som passar dig, en liten stund är alltid bättre än inget. Lugn musik kan vara bra för att koppla bort onödigt ljud och även vara bra att fokusera på tills du känner att du når lugnet i dig själv. Jag har en lista som jag alltid lyssnar på, den åker på varje kväll jag kommer hem och det har gjort att jag idag går in i något slags avslappnade mood och behåller det lugnet hela kvällen. Ni hittar listan här – Avslappningsmusik

 

Nu till mina träningsrutiner. Jag har alltid tränat kontinuerligt och finner både lycka och en massvis med endorfiner genom träning.  Det är nog det som fått mig att alltid hålla det vid liv, självdisciplinen till att gå till gymet har aldrig varit svårt för mig och jag vill tro att det är för att inget utsöndrar mer enfdirfiner och ger mig ett lyckorus som efter ett hårt och svettigt pass. När jag blev sjukskriven var just träningen något min läkare sa att jag skulle fortsätta med, trots utmattning var det en bra väg ur och ett bra sätt att få kroppen av komma tillbaka till sitt ursprungs tillstånd. Men inte allt för hård träningen, ett högintensivt pass i veckan räcker gott och väl och framför allt fokusera på rörlighets övningar och lugna övningar istället för att höja pulsen till max vid varje träningstillfälle.

Jag har möjligheten att träna på ett familjärt, litet och tryggt gym. Jag har mina tränare att tacka för mycket och min väg fram hade aldrig varit så här om det inte vore för dom och Kampsortlabbet. Dom har följt min resa längre än jag själv kunde förstå och även sett och förstått innan jag själv var vaken eller kapabel till att förstå. Jag kan aldrig tacka dom nog och idag är dom inte bara mina tränare utan nära vänner som behandlar mig som en i familjen vilket har gjort att jag känt mig trygg och aldrig ensam. Nu kommer tårarna och jag känner hur minnen och stunder kommer tillbaka, vet inte vad jag skulle gjort utan dessa medmänniskor. Är evigt tacksam för all hjälp och stöttning. Och detta vill jag förmedla till er, träning är inte bara träning, det är mental hälsa, psykisk hälsa och något som får en att utvecklas både mentalt och fysiskt. Jag var tvungen att ändra om mitt liv kraftigt och då la jag all min fokus på träning istället för sena middagar, event och sociala tillställningar bland mycket folk. Jag var inte kapabel att göra allt som alla andra gjorde och inte heller tillräckligt stark för att leva på mitt gamla liv som jag idag är glad att jag inte lever. Idag ser jag så mycket mer av livet, jag upplever och lär mig av nuet istället för att ständigt tänka på framtiden och vad som ska komma skall. Min hjärna var inte med, jag var inte bara trött i kroppen utan min hjärna hängde inte med. Jag fick minnesförluster och blev stundtals rädd för mig själv och min egna kropp, den fungerade inte som vanligt och den rädslan går inte att beskriva i ord. Så utan att jag själv riktigt kunde förstå vad det var som var påväg att hända såg mina tränare det och satte mig på rätt väg, en väg som var i mångt om mycket väldigt annorlunda jämfört med den vägen jag vanligtvis tog. Lycka kan vi hitta på många olika sätt och fylla håll inom oss gör vi dagligen genom att konsumerat allt möjligt för att just bli lyckliga och glada för stunden. Men den vägen som näst in till alla väljer var inte aktuell för mig längre. Jag fick bryta alla mönster i mitt liv, för min säkerhet skull men också för mitt egna välmående skull. Jag ville klara mig hela vägen, inte gå tillbaka eller bli manipulerad igen, inte nu när jag hittat en väg ut och en väg till att bygga upp mig själv, börja om och lära mig på nytt. Det var inte den lättaste utmaningen för varken mig eller min omgivning. Vid dessa tillfällen stod min träning och pushade mig i rätt riktning varje gång, som en liten övervakare och livvakt dygnet runt. Blod svett och tårar skulle jag nog säga vi alla fick utså och inte minst jag. Men jag klarade det, jag håller på att fullfölja min resa och det hade jag aldrig gjort utan min träning och alla inblandande. Alla borde ha tillgång till medmänniskor som dessa, människor som vet och kan hjälpa en till rätt väg när man själv varken vet in eller ut. Med det vill jag säga att träning kan ge liv och ge så mycket mer än bara muskler och formade kroppar. Det är ett sätt att leva, ett hälsosamt och lugnare val av liv som kan hjälpa många som utsatts för trauma, våld eller bara en kris i livet som vi alla upplever någon gång. Ett eget sätt att hitta ro, lugn och läkning.

Min vecka ser ofta lika ut i form av träning men ändrar om i schemat ur efter hur min vecka ser ut. Det viktiga för mig är att jag gör det jag behöver för att kroppen ska må bra. Att missa ett pass eller ibland välja bort för att umgås med vänner eller bara ligga hemma i soffan är ibland bra, man ska inte pusha sig själv för hårt. Lagom är bäst och ingen mår bra av att ha för höga krav på sig själv. Det är bara du själv som känner din egen kropp och var alltid snäll mot den.

1 högintensivt pass i veckan i form av cirkelträning eller boxning. Detta är nog det roligaste passet på hela veckan då det är högt tempo och man kör tills man är totalt slutkörd. Dessa passen kör jag alltid med en tränare och i grupp.

2 PT pass i veckan som oftast är ett pass med tyngre vikter eller fokus på rörlighet. I mindre grupp eller själv, det varierar. Dessa pass kör jag på Kampsportslabbet tillsammans med Fannie Redman.

1 återhämtnings pass i veckan i form av stretch eller bastu och kallbad. Även detta var min tränare som rekommenderade det, att basta och varva med iskallt bad gör att blodcirkulation kommer igång, han förklarade det lite som att kroppen är som ett ånglock som behöver hjälp för att köras igång, kallt, varmt, kallt, varm gör att kroppen kommer igång.

1 pass alternativ träning, detta varier beroende på säsong och period på året. Salsa dansar jag 1-2 ggr på våren och snart är det dags igen, har längtat att få komma igång igen. Är det något som får mig att bli glad så är det när jag dansar. Denna säsong ska jag klar igång med en kurs för enbart kvinnor, fokus på rörelsemönster, teknik och feminin footwork. Ni såg även att jag testade BJJ på resan och fastnade totalt, vi ska fortsätta nu när vi kommer hem så ett BJJ pass får jag försöka klämma in också men dessa passen är lika mycket sociala stunder som träning.

Kost och kosttillskott. Jag har inte alltid ätit kosttillskott men kan se och känna en märkbar skillnad sen jag började. Jag har haft turen med mig att jag alltid kunnat äta näst in till vad jag vill, bra ämnesomsättning helt enkelt. Men det är ändå viktigt att tänka på vad man stoppar i sig och speciellt när an tränar mycket. De kosttillskotten jag äter varje dag kan jag rekommendera alla, oavsett om du tränar mycket eller lite är det bra att fylla på vitaminer och mineraler.

Dessa mineraler och vitaminer äter jag dagligen och känner mig så mycket piggare, avslappad i musklerna och sover betydligt bättre. MagnesiumZinkD-vitamin – Vassleprotien efter varje träningspass.

Nu ska jag lägga mig på min matta och koppla av en stund innan jag ska påbörja kvällens middag, har fått mersmak på all typ av Thai mat så ikväll ska jag ge mig på Pad Thai för första gången. Hoppas ni fick lite inspiration till avkoppling och att ni klickar hem en spikmatta, kan nästa garantera er att er blodcirkulation och inre lugn kommer bli bättre. Ha en fin kväll fina ni <3

6 kommentarer



Hitta tillbaka tillrutinerna, en helg i Örebro och ett fint litet hedersuppdrag.

17:19 | januari 20, 2020

Kom hem från Örebro i söndags kväll efter en lugn och mysig helg med Joanna och lilla familjen som snart kommer bli tre. Förra veckan gick snabbt och fredagen knackade på dörren betydligt fortare än vad jag hann med, jag som knappt hann komma in i rutinerna eller tillbaka till den där energin jag hade innan julledigheten. Har lite svårt att hitta tillbaka till den härliga, glada och energifyllda känslan jag hade innan jag åkte till Skåne för att fira jul, jag kom ner i varv och skulle behöva en liten skjuts för att komma tillbaka men tror kanske att rutinerna kommer göra att man hittar tillbaka och kommer igång igen. Jag var på ett sätt glad att jag skulle åka till Örebro redan första helgen då jag kände ett litet obehag att vara tillbaka i stan och kände hur min oro och stress var påväg att tränga sig på. Kanske inte så konstigt när man varit iväg och kunde koppla bort allt och bara vara i nuet på ett litet lugn spa hotel i värmen. Jag har lärt mig vid det här laget att man inte ska stressa eller pusha sig fram och lyssna på kroppen, viktigare att samla sig och ta allt i ordning så man inte slänger sig in i allt igen. Så en lugn helg med sin bästa vän en bit ifrån stan var nog precis det jag behövde.

Vi hade en lugn helg i form av inte mycket mer än promenader, hemma kvällar och gick runt i kashmir settet dag ut och dag in. Det var nog precis vad både jag och en höggravid var i behov av haha. Vi hade inte hunnit ses på ett bra tag och vad passar då bäst när man får sitta i soffan med en kopp kaffe med sin bästa vän utan att titta på klockan, prata om livet och bara vara i varandras sällskap. På fredag kvällen fick jag även en av den finaste förfrågan jag fått. Detta var också mycket speciellt för mig i allt jag gått igenom och hur stor del Jaonna varit i mitt liv och en av mina största stöttepelare och vän genom livet. Jag fick den fina frågan om att bli gudmor åt deras lilla flicka och jag kunde inte bli mer hedrad och glad över denna frågan. Tårarna kom och jag blev så rörd.  Jag är så himla glad att se hur Joanna lyser upp av kärlek, att hon hittat sin livs kärlek och väntar sin lilla flicka. Ingen är mer värd den kärleken och lycka som hon, ett av de största hjärtan och hjälpsamma människor jag känner. När jag tittar tillbaka på tiden då hon kämpade med att få tillbaka sin bästa vän, när hon blev tårögd över förtvivlan i sin okunskap att kunna göra något och se sin vän förändras och tyna bort. Hon var en av de vänner som kämpade hårdast och det är jag evigt tacksam för. En liten påminnelse till er där ute som kanske har en vän som behöver hjälp men du känner dig bakbunden och inte vet vad du ska göra – din närvaro, din vänskap och trygghet är mer till hjälp än vad du tror. Jag minns så väl när Joanna skickade mig en låt, hon sa inget mer än att hon hört låten live i Köpenhamn och börjat gråta, denna låten är till dig från mig sa hon. Låten gick rakt in i mitt hjärna och jag kan fortfarande börja gråta när jag hör låten. Den satte sina spår och jag kan säga att trots tystnad så hjälpte den mig, påminde mig och fick mig att en dag förstå att det jag levde i var inte rätt och gav mig en styrka att lyfta upp mig själv. De där så orden, meningarna eller i detta fallet en låt kan komma till mycket mer nytta än man tror. Att bryta sig in och väcka känslor kan ibland vara en stor räddning ifrån den världen som man tror är den rätta som i själva verket är något som inte alls står rätt till bakom stänga dörrar.

Låten var – Devil On Your Shoulder.

Att få vara en del av min bästa väns dotters liv känns extra hedrande då det är en flicka och jag hoppas kunna visa henne vägen som en stark och självständig kvinna, lära henne älska sig själv och vara stolt över sig själv oavsett vad hon gör eller blir i livet. Hon kommer ha en kvinnlig änglavakt med sig livet ut <3

Det gav mig också en lite ny energi och push till mitt arbete med kvinnofrågor. Vi kan inte förändra allt över en natt men vi kan jobba på vår kommande generation och göra skillnad på sikt, framförallt för våra kommande barn och de som växer upp i 2000 talet. Ändra lagar och lagstiftning är inget vi kan göra eller påverka idag, det tar tid men jag hoppas att det vi går igenom kan komma till någon nytta och väcka de som behövs väckas för att en dag se över straffen som idag är på tok för milda. Med det sagt ska jag grotta ner mig i texter och lite mer jobb innan jag ska byta om till träningskläder för ett rörlighetspass. Jag har fått förfråga om ett inlägg om mina rutiner om att må bra så som träning, meditation och annat som får mig att stressa ner och hitta lugnet. Utlovar ett inom kort! Är där något annat ni gärna vill att jag fördjupar mig i eller skriver om är det bara att kommentera. Puss

Innan jag satte mig på tåget åt jag en lunch på centralen, tycker det är lite mysigt ibland att bara sitta själv och titta på folk som går förbi och centralen kan ändå vara en av de platserna där man kan sitta i timmar och bara titta på folk som passerar förbi.

Jag är inte super pepp på att sätta på sig skor, jeans och tjocka jackor igen. Jag hoppas innerligt att våren kommer tidigt i år. För varje år som går blir jag mer och mer påverkad över vädret, ibland tänker jag att jag borde bo i ett varmare land och kommer tillbaka till den tanken allt oftare.

Framme i Örebro och jag var inte sen med att byta om till något mer ledigt och bekvämare, kan vara semesterkilona som gör att jeansen sitter lite extra obekvämt eller så har jag bara vant mig vid alla lediga plagg som jag levt i de senaste veckorna.

De trötta fredags ögonen förvandlades snabbt till lycka och glädje efter att tårarna hade avtagit. Jag blev så innerligt glad över det fina hedersuppdraget som gudmor.

Söndagen spenderade vi utomhus, promenerade och slukade all sol vi kunde. Kändes nästan som en vårdag, solen var så skarp att man blev bländad och hade till och med behövt rota fram solglasögonen.

Vi letade ivrigt efter semlor men det var vi tydligen inte ensamma om så alla semlor hade tagit slut. Bättre lycka nästa gång!

2 kommentarer



En resa igenom det gånga året, försoning, tankar och perspektiv på livet.

17:44 | januari 13, 2020

Då var resan över och jag är hemma igen med blandade känslor av harmoni och tacksamhet. Jag visste inte riktigt vad resan skulle ge mig mer än värme, hav och sol men den gav mig mycket mer än så. Att åka iväg på egen hand är lärorikt och fint på många sätt även om utmaningen kan vara lite läskig första gången så ger en resa på egen hand en så fin lärdom och trygghet i sig själv.

Ni alla vet att jag gått igenom ett tufft år och för varje månad som går, går jag igenom och tar mig vidare och fram från kapitel till kapitel. Mitt 2019 var ett år jag tyvärr aldrig kommer att glömma och det kommer finnas med som ett stort sår i mig resten av mitt liv. Man kan aldrig spola tillbaka tiden eller ändra i i sitt förflutna, som min healare sa till mig – du kan aldrig ändra på vad du åt till middag igår men du kan alltid bestämt vad du ska äta imorgon. Enkelt och ganska pedagogiskt budskap. Men för att kunna läka så måste man kunna försonas med sitt förflutna, även om att det inte är så enkelt att försonas med en förövare så kan jag försonas med mitt egna förflutna. Det var det jag fokuserade på denna resan, hitta lycka i mig själv och läka genom att acceptera det som varit och lämna det där. Jag släppte upp en kinesiskt ljuslycka på nyårsafton och då associerade jag till att jag släppte ut det förgångna och lämnade det där – jag försonades med det som hänt och började blicka framåt.

Hela hösten fokuserade jag på kampanjen, Orange day och de andra projekten jag startade i samma anda. Det var på många sätt en läkning för mig men det tog också mycket energi från mig, jag kände hur min energinivå sakta men säkert gled ifrån mig och jag fick ta ett steg tillbaka för att vila och hämta mig igen. Det passade jag nu på att göra när jag var iväg, bara vara med mig själv, utforska mig själv och genom att bara vara med sig själv hittar man ett lugn som gör att man kopplar av på ett helt annat sätt. Man blir tillfreds och lugn vilket är viktigt efter utmattning eller trauma, det tar tid och inget man kan skynda sig igenom även om att man vill leva på som alla andra så måste man ta sig tiden för att läka och framförallt vila sig igenom läkningen.

Det är så mycket jag vill dela med mig av från denna resan, alla mina tankar och reflektioner men får dela upp dom i olika inlägg så inte inlägget blir långa som en bok. Jag är så tacksam för att jag har möjlighet att åka på en sån här resa för det är inte alla som kan det och när jag reflekterade över det kom tårar, ilska, frustration och medlidande för alla andra kvinnor som inte fått den hjälp eller möjlighet som jag fått. Visst jag har krigat för mig själv, det har varit en helvetes resa och jag har fallit ner hundratals gånger på vägen men jag fick ända möjligen på något sätt. Kombinationen av min vilja och styrka har tagit mig dit jag är idag men utan min coach och alla som har stöttat mig och visat mig vägen när jag varit som svagast skulle jag aldrig varit här idag. Jag hade aldrig tagit mig upp och ur så snabbt utan den hjälp jag har haft runt mig, människor som trott på mig och gett mig en hård men rättvis push i rätt riktning. Det är jag evigt tacksam för och det stärker min vilja i att hjälpa andra, jag vill ge den hjälpen jag fick och stöttning som inte alla får. Vi är på god väg och 2020 kommer vi att lansera ett nytt sätt att kommunicera anonymt på, hjälpa varandra och stötta i rätt riktning. Jag vet att ni är många som har frågor så tänker att ni kan ställa alla era frågor i kommentarsfältet så ska jag besvara alla som jag kan besvara i dagsläget. Kommentera också gärna vad ni vill läsa mer om, vill ni att jag fördjupar mig mer i något speciellt ämne eller har ni frågor, skriv till mig så lovar jag att ge er så mycket jag kan. Jag vill också tacka alla er som skriver och berättar era historier, jag blir berörd varje gång och känner mig hedrad av att ni väljer att dela med er av era erfarenheter och historier även om att dom gör ont i hjärtat är dom så viktiga för utveckligen. Det hjälper mig också och får för varje historia mer information och bra grunder till mitt arbete med att ta fram mer hjälp och stöttning till alla oss <3

Det är också många som frågat om det underbara lilla tempel hotel som jag bland annat bodde på i Hai Harn. Jag har mängder av bilder från resan så vi börjar med dom. Här kommer ett bildregn från min lilla försonings och glädje resa. Love

Jag blev tok kär i detta Tempel hotel som ligger i Nai Harn, nära till stranden och Rawai. När jag checkade in här var min tanke att bara vara på hotellet och så blev det förutom ett par äventyr med moppen eller träningen med kampsortslabbet som också var i samma område.

Lugnet och energierna här var precis det jag var ute efter.

Jag strosade mest runt bland husen, tittade på arkitekturen och detaljerna som var inspirerande i varje hörn.

Kände mig som hemma på en sekund. Kvinnan som ägde hotellet inspirerade mig så mycket. Vi satt ner och pratade en eftermiddag och jag blev så imponerad av att hon bara var 28 år och tog över hotellet för 5 månader sen. Vi fann varandra och jag kommer absolut åka och hälsa på henne och bo in mig igen.

Dom odlade sitt eget te som jag drack varje morgon.

Så vackert var man än vände sig, stilen och inredningen är precis i min smak.

Dröm patio!

Jag levde i kaftan och saltvatten hår. Inget smink och barfota mest hela tiden.

Jag har skrivit om mina signs innan och nu kom där några nya. Denna trollsländan förföljde mig en hel dag, har ni sett något vackrare?! Trollsländan symboliserar bland annat styrka, harmoni och fred. 

Här satt jag många kvällar och skrev, njöt av tystanden och lugnet.

Förutom att bara vara så skrev jag en hel del. Samlade information och tankar och försökte släppa ut så mycket som möjligt i text. Mitt skrivande har varit en stor del av min läkningsprocess och en sorts terapi för mig.

Min vackra ingång, dörrarna var något av det vackraste jag sett.

Mitt badrum var nog det rummet i min lilla våning som jag spenderade mest tid i, hade längtat så efter ett bad så här låg jag varje kväll och njöt av varje sekund.

Hotellet heter Chinoiserie Colletion Resort & Spa, ni hittar det här. Kan varmt rekommendera för er som vill komma till ett lugn och harmonisk hotel för att bara vara och ro om er själva.

8 kommentarer



Nytt år, nya utmaningar och postcard från ön.

08:01 | januari 3, 2020

Gott nytt år fina ni! Hoppas 2020 har börjat på bästa sätt för er, mitt år började med en hel dag på stranden, sol, bad och avkoppling. Vi firade in det nya året på stranden och släppte iväg det gångna året genom kinesiska ljuslyktor, det var både fint och befriande att se 2019 flyga iväg. Nu väntar ett nytt år och detta året har jag lovat mig själv att gå min egna väg, inte påverkas för mycket av min omgivning utan lyssna på min mage som jag har lärt mig är min rätta väg i livet. Jag hade tänkt att jag skulle sätta av lite tid den sista dagen på 2019 för att reflektera över det gångna året, försonas och göra mig redo för att starta ett nytt år men insåg ganska snabbt att jag redan gjort allt det där, lite smått varje dag och valde istället att njuta av platsen jag var på, omringas av vänner och vara i nuet. Det är så jag vill att nästkommande år ska bli och valde därför att bara vara, reflektera i nuet och på den raka stigen jag tagit mig fram på de senaste månaderna. Jag känner en stor tacksamhet och jag är stolt över mig själv, den långa vägen blev plötsligt lite kortare och det ger mig kraft till det nya året och det jag vill åstadkomma. Har ni reflekterat, satt några löften eller valt att tänka eller agera annorlunda 2020? Berätta gärna om era reflektioner.

Nu till de senaste dagarna, jag har åkt runt på ön, kört moppe, sett nya platser, testat en ny träningsform, ätit nya maträtter och mycket mer. Jag har hunnit med mer än vad jag ens kunde tro på ett par dagar och trots få timmars söm är energin nivån högre än på länge. Jag ångrar inte en sekund att jag bokade resan trots att jag var lite nervös över hur det skulle bli. Skulle kunna stanna här ett par veckor till. Jag bokade enbart en biljett och vanligtvis bokar jag och planerar hela resan långt i förväg så att bara sätta sig på ett plan var en ny utmaning för mig men så lärorikt. Jag har bott på två olika hotel så här långt och har ett stop till innan det är dags att åka hem. Var vet jag inte än, vi får se hur de sista dagarna artar sig och vad jag känner för.

Åkte ut till en strand en bra bit ifrån hotellet, körde moppe och trodde jag skulle dö ett par gånger haha men klarade det. Och det var värt var enda kilometer, så vacker utsikt.

Ödsligt, vackert och tyst.

Bästa tänkbara sällskap!

Efter stranden åkte vi över till andra sidan för att se solnedgången. Kan inte bli annat än glad av detta gäng <3

Första BJJ passet. Wow vad roligt det var men läskigt på samma gång. Jag tror att jag hittat en ny favorit sport, en kampsport som passar mig.

Så genuina människor, ett djup i denna sport på något sätt då alla bryr sig om varandra och respekterar varandra. Inte allt för snabba rörelser och jag kände mig trygg i att få träna med vänner. Har ni inte testat kan jag rekommendera denna sport för att utvecklas på många plan. Närkontakt, aktivering av hjärnan, respekt, tillit och mycket mer.

 

Och gemenskapen, som en stor enda familj.

Fick nya endorfiner och kände lycka ut i fingertopparna.

Hittat nya små vackra platser och ätit mango så det står ut ur öronen på mig.

 

Nu ska jag gå ner och ta ett dopp och äta lite lunch innan jag dyker ner i datorn igen. Love

3 kommentarer




Första dagen på resan, soluppgång och träningspass.

03:11 | december 29, 2019

God morgon! Efter en lång resa kom jag äntligen fram och checkade in på första hotellet. Har aldrig varit så nervös när jag flugit själv men konstigt nog så var jag det igår, ni vet en sån dag när allt gåt fel och man går runt och oroar sig för att man ska missa flyget trots att man är på flygplatsen på tok för tidigt, trodde att jag glömt datorn hemma minst 3 gånger och jag kollade efter passet säkert 10 gånger. Men allt gick som det skulle och jag kom fram i tid utan några större problem eller förseningar.

Jag sitter just nu vid frukosten och ska snart bege mig ut och möta upp resten av gänget och åka vidare mot en strand en liten bit bort. Idag är det vilodag för de som tränar så blir en dag på stranden och sen vidare för att kolla solnedgången. Nu ska jag hinna med en snabb meditation innan dagen sätter igång.

Vaknade som vanligt innan klockan ringde och hörde tuppen gala utanför. Så härligt att få vakna upp i soluppgång och höra har fåglarna kvittra.

Mitt första hotel är lite nyare och sterilare än mitt nästkommande, stannar här i 4 nätter innan jag åker vidare. Vanligtvis brukar jag lägga timmar på att boka och fixa innan jag åker men denna resan bestämde jag mig för att ta som den kommer och bara vara. Inte alltid så lätt för den planeringsmänniska som mig men spännande och lite av en utmaning haha.

När jag kom igår promenerade jag ner till den närmaste strand, slängde av mig kläderna och hoppade i havet det första jag gjorde. Spenderade en stund i solen innan det var dags att möta upp dom andarna och vidare på ett träningspass.

Thaiboxning har aldrig varit roligare, svettigt och hårt pass med dom bästa! Alla hade en varsin tränare, tur var väl det för jag är inte riktigt på samma nivå som Fannie men så roligt att få köra på riktigt.

0 kommentarer